Det finns inte
Har varit till Tvååker och fått se en äkta svensk skolavslutning med studenter och allt vad där tillhör.
Fixade till en nödplansch åt min lillasyster, ingen hade tänkt på det tidigare...
Vad visste mina föräldrar om svenskarnas studentfirande?
Ingenting!
Nåja, nu är det över och lillsyrran är på hemväg tillsammans med sin pojkvän.
Får se hur mottagandet blir i svenskfinland.
Min son blev 18 i fredags.
Jag hann inte till hans bostadsort och hade jag hunnit hade jag knappast fått fira honom heller.
Livet är orättvist, inte snack om saken.
Vad kan jag göra åt det?
Rakt ingenting.
Saknar mina barn oerhört.
En dag växer dom upp allihopa och blir vuxna med egna åsikter och ett eget huvud att tänka med.
Förhoppningsvis...en dag...inser dom...
En liten kille har blivit stor.
Äntligen blev min förstfödde son 18 år.
Om du bara visste hur mycket jag saknar dej.