Sommar dagar

Vi har haft en skön lång helg med lediga dagar.
Och bäst av allt har varit att vi kunnat tillbringa 2 dygn ute på stugan.
Det är omtyckt av barnen.
Elda i bastun, plaska i havet och meta abborre från vår fina brygga.
Det är sommar det!

 
Våran klätterapa har kommit på hur man gör för att klättra i dörrposter.
Nu används den nyfunna kunskapen i tid och otid, i alla tillgängliga dörrposter.
Mamma ler och ser sig själv i samma ålder hängandes högt uppe i alla dörrposter hos mormor, det var tider det.
Nu är det stora A's tur att klättra sig lycklig :)
 
Tiden har också räckt till att få upp väggarna till partytältet.
Nu är vi ännu en bit påväg.
Snälla kusinen Nicklas har dessutom fixat till en muurikka i större format.
Vi kommer att kunna ställa till med ett rejält kalas och grilla all sorts mat, åt alla hungriga gäster!
 
 
Dessutom, som gräddan på moset, kom vår efterlängtade nya familjemedlem hem från sverige.
Hon ska heta Donna och är mörk i skalet, blank, stor och fin.
Förhoppningsvis kommer hon att trivas med oss och stanna länge länge.
 
 
Dagen, och helgen, avslutades kanske inte på det allra trevligaste sättet.
Under simskoleinskrivningen nere vid stranden höll dottern's bästis på att dränka sig.

Jag satt med mamman och vi tittade ut över stranden och barnen när jag ser att kompisen beter sig märkligt i vattnet och säger högt, både för mig själv men också till mamman: "Tildis kan inte simma...?"
Och mamman inser att dottern håller på att drunkna och slänger sig i med kläder och allt.

"Mamma, jag FÖRSÖKTE få henne till stranden men hon var för tung" säger dottern när jag frågar hur det gick till och varför hon inte ropade på hjälp.
Det märkliga var att min son, som simmar sådär, också hade tagit sig ut på båtrampen och var påväg ut för att hjälpa till.
Som om han skulle kunnat det, han är ett år yngre än kompisen och kortast av dom alla tre.
Om inte storasyster som är marginellt längst lyckades bottna och putta in kompisen till grundare vatten, vad hade då han kunnat göra?

Turligt nog klarade kompisen av att trampa vatten och studsa på botten och behålla lugnet någorlunda tills mamman fick upp henne ur vattnet.
Sen kom gråten och tårarna; "Jag trodde jag skulle drunkna, jag trodde jag skulle drunkna mamma".
 
Så snabbt går det.
Så lite hörs.
Så lätt är det att förlora ett barn till havet.
Så enkelt att förstå varför man ska hålla ögonen på sina barn.
 
Simma lugnt.
 
 
 

Mini-semester

Idag har varit en bra dag.
Bara känslan av att få vakna till lugnet ute på stugan kan göra vem som helst lycklig.
Efter en frukost med åländska jordgubbar och vispad grädde kan det bara bli bättre :)
 
 
Och bättre blev det.
Solen kom fram, vinden mojnade och jag passade på att skura upp precis hela bastun medan elden sprakade i spisen och dimman spred sig.
Hela duschrummet fick sig också med skurborste och tallsåpa.
Alla golvtrallar skurades rena och bänken utanför blev ren och fin.
Barnen njöt av all dimma i bastun och doften som spred sig ut över gräsmattan var nog för att ge mig en lätthet i stegen jag inte haft på flera dar.
 
Livet är bra härligt :)
 
 
 
 

Rese-koma

Denna dagen, ett liv...typ.
Hela dagen har gått lite både på sniskan och på halvfart.
Det är inte lätt att vara på resande fort och komma hem mitt i natten för att efter en timme eller två bli väckt av ett rejält åskoväder.
Att sen tro att man ska orka prestera på topp på jobbet dagen efter är önsketänkande.
 
Nåväl, jag har gjort så gott jag kunnat.
Dagens höjdpunk kan nog sägas varit när jag fick äran att snusa på 3 dygn gamla tvillingar.
Och inte bara snusa, jag fick hålla i och trösta dem båda två.
Vilken lycka och vilken ära.
Det kommer jag att leva länge på.
 
Kvällens höjdpunkt är inte bara en utan två.
Fick ett riktigt trevligt båtsällskap runt grillen.
Hoppas resan till Lumparland gick bra för vännerna med den busiga gps'en.
 
Själv tog jag mig med bil ut till stugan och avnjöt jordgubbar och vispgrädde med småtrollen.
Gott gott.
Strålande solsken långt in på sena kvällen.
Stugan är ett paradis.
Vårt alldeles egna krypin och en lisa för min trasiga själ.