Vardagsträning

Känner att jag inte har något behov av gruppträning just nu.
Dagens pass blev tre stycken.
Morgonpasset bestod av att bära 20 säckar slipmassa på 20 kilo styck 30 steg i uppförsbacke plus 10 trappsteg på det.
Nervägen flög jag tomhänt...
 
 
Av golvspacklet fixade Johan "Skåne" Larsson ett jämnt och fint blivande badrumsgolv.
 
 
Eftermiddagspasset blev ca 50 steg i uppförsbacke med 2 styck närmare 5 meter långa trallbrädor (den som nånsin jobbat med dylika vet att de väger massor) på axeln.
I 14 vändor.

 
De brädorna ska sen skruvas fast runt vår altan.
 
 
Dessutom bar jag upp 10 säckar med 50 liter jord.
Kvällspassen blev att bära sten och jord i hinkar, i samma jädra uppförsbacke, samt gräva och kratta tills en ett par kvadratmeter stor jämn yta uppenbarat sig.
 
Stenarna fick bli en stenkista vid blivande parkeringen.
 
 
Nu är det bara att bre ut matjord och så in gräs...
...och fortsätta med nästa bit...
 
 
Fint kommer det att bli, tror jag...

Saldot för idag blev 29000 steg.
Drygt.

Våren i Italien

Maken är ett stort fan av allt som har med kallfusion att göra.
Nu passade vi på att både lära oss mera om lenr och tillbringa en långhelg tillsammans.
Bara maken och jag.
 
Torsdagskvällen ägnades åt flygningar från Mariehamn via Arlanda, Köpenhamn och ner till Milano.
Fredag morgon gjorde vi det vi skandinaver är rätt kända för, kom i god tid till dagens seminarium...
 
 
Efter en hel dag med italiens-engelska, nederländsk-engelska och indisk-engelska var det skönt att bege sig ut på stan och leta rätt på en gelateria.
 
 
Mumsigt gott i sommarvärmen.
För det kändes mera som sommar än som vår.
Allt grönskade och blommade, överallt.

 
Sen blev det att traska runt längs shoppinggator och turiststråk och bara njuta av alla vackra byggnader.
Att bara sätta sig ner och titta på människorna som strosade runt domen utan synliga tecken på stress eller brådska.

 
Att återvända till hotellet på kvällen innebar en överraskning för oss.
Det är inte ofta man får städning, bäddning och fixande i hotellrummet både två och tre gånger under en och samma dag.
För vem tackar väl nej till denna syn när man återvänder efter kvällsmaten?
 
 
Dessutom dukades fram ett ljuvligt gott chokladhjärta på nattduksbordet, varje kväll.
 
Vi hann inte se så mycket av Milano men en hel del såg vi trots allt.
Till exempel snavade vi över en Leonardo da Vinci-utställning bredvid gallerian Vittorio Emanuele.
Och den gallerian kunde vi inte sluta beundra heller.

 
Jag hittade även drömbutiken högt uppe i ett av shippingcentren.
All världens choklad.
I alla former.

 
En sko eller handväska hade inte varit helt fel.
Inte ens en älskare av fotriktiga skor kan väl tacka nej till en sko i renaste choklad?
 
Hemfärden bjöd på ljuvliga vyer.
 
 
Jag tror att vi kommer att återvända.
Någon gång.
Och då ser vi till att kunna stanna längre!